Sitter och pillar på min analys till den stora fallpresentationen. Har kommit en bit på vägen, men är inte nöjd. Har slutat analysera den första halvan, och ska nu börja på den andra halvan. Men hur börjar man? Det svåraste är verkligen att komma igång. När man väl kommer igång så rullar allting på, och man kan istället inte sluta.

Jag inledde dagen med ett pass på Friskis. Det var nog två veckor sedan jag var där sist. Dåligt samvete? Nej. Dessa två veckor har innehållit så himla mycket annat. Mått dåligt? Ja. Jag mår fasen inte bra av att inte träna. Jag blir trött, hängig, grinig, orkeslös, tar inte tag i saker och ting och ja, jag mår allmänt dåligt när jag inte får träna.

Det jag gillar med Friskis är att de har börjat med att man får Aftonbladet efter träningen. Har säkerligen skrivit om detta innan, men det tåls att sägas igen. Det är helt fantastiskt underbart att man får en kvällstidning efter träningen, så har man någonting att läsa. Aftonbladet är något jag annars bara läser hemma hos mamma och pappa.

På tal om pappa. Jag har inte berättat om vad jag fick läsa i ett mail förra söndagen precis efter det att tjejerna lämnade mig. De få ord jag lyckades snappa upp innan jag riktigt läste var "pappa" "akuten". I mailet stod att lördagskvällen hade spenderats på akuten hemma, då pappa krossat sin ena axel (turligt nog den högra, eftersom pappa är vänsterhänt...). Han hade varit ute och provkört sin motorcykel, som förövrigt skulle säljas den dagen, och vid rullgruset på Kajvägen hade framhjulet låst sig, och på något sätt har han ramlat och krossat axeln. Det för övrigt i 10 km/h. Den här veckan har pappa genomfört två operationer, och det med förhoppningsvis lyckade resultat. Kan tänka mig att det blir en lång rehabilitering, då en axel inte är att leka med. Minns när mamma drog axeln ur led på Ju-jutsun, hon är fortfarande inte helt återställd och det är säkerligen minst 10 år sedan. Dock upptäckte de aldrig att axeln var ur led, förrän en vecka efter skadan då de återvände till sjukhuset för att det inte blivit bättre... Jag hoppas pappa får tillbaka sin fulla funktion i axeln.

Jag sitter och har ångest över att jag inte kommer igång. Det skall skickas in till veckan, så det bör sannerligen bli klart snart. Senaste imorgon egentligen. Men det är svårt när man måste väva in vetenskapliga artiklar i frågan. Dels måste man hitta bra artiklar att stödja sin information på, och dels måste man få igång en bra diskussion.

Wish me good luck. Det blir en sen kväll.